I just wanna hoℓd you in my arms. ♥
Abisko har senaste dagarna bjudit på oförskämt bra väder och jag njuter av varenda liten sekund. Solen ger mig extra energi just idag och kan säga att det behövs. Så trött. Kanske är det semesterdags? Synd att den är långt bort. Semester vecka 31. Bara en vecka. Men det ska bli en oförglömlig vecka. Förresten, jag är så galet sugen på att köpa en sommarstuga att jag senaste dagarna har drunknat på hemnet, hur underbart vore det inte med en alldeles egen sommarstuga? Och om jag känner mig själv kommer jag söka. Tills jag hittar. Den perfeka stugan.
Love.
♥
Please tell me why, why do we make it so hard? Look at us now, we only got ourselves to blame. It’s such a shame.
Jag har fått årets första nyansskillnad i den vintervita huden. Synd att jag har köpt en bikini som inte alls passar in i min inbrända bränna. Men med lite mer sol så ska det nog gå att lösa. Gla' är jag ändå!
Tisdag. 28onde. Klockan nio nånting. Och jag lyssnar på Håkan Hellström och drömmer mig bort till asfalterade vägar. Ingådda converse. Paraplydrinkar. Doften av tivolipopcorn. Solbrända kinder. Grill lukt. Strandpromenader. Grönt gräs. Rinnande mjukglass. Åttans buss. Sena sommarnätter. Pakethålleskjuts. Brännbollskvällar. Och allt som är Umeå, för mig.
Ikväll ska jag äta ballerina crisp kakor för glatta livet, dricka loka citron som aldrig förr och se på en komedi som kommer få mig att somna med ett leende på läpparna.
Vill bara skicka lite cyberkärlek till er.
Love.
♥
Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din.
Helgen är över och måndagen har redan susat förbi. 18 dagar kvar, och jag kan inte låta bli att räkna ner. En dag närmare Dig. En dag närmare din kram. En dag närmare din kyss. En dag närmare ditt leende. En dag närmare att jag får hålla din hand. En dag närmare din värme. En dag närmare ditt skratt. En dag närmare vårat hem. En dag närmare att känna mig trygg. En dag närmare att känna mig hel. En dag närmare min bästa vän. En dag närmare min sambo. En dag närmare min fästman. En dag närmare min blivande man. En dag närmare mitt allt. En dag närmare Christoffer. ♥
5 hela skoldagar kvar. Och jag känner igen mig i eleverna. Det kryper i kropparna på dom. Solen skiner utanför och vinden skriker deras namn. Allt man vill är att knyta på sig skorna och köpa en glass och njuta av värmen i gräset. Eller ta på sig ett par shorts och spela brännboll tills fötterna svider. Och dom räknar ner hela skoldagar. Ett steg närmare. Sista läxan. Sista inlämningen. Sista provet. Sista betygssättningen. Tänka sig att allt har en början, och allt har ett slut. Och när man är i början så känns stegen tunga, det känns långt. Och när man börjar se målet, man ser målsnöret fladdra där framme, då lägger man in en extra växel och helt plötsligt så står man där och säger "Minns ni att vi tyckte att det var jobbigt att gå i skolan? Tänk vad skönt man hade det på den tiden" För det går fort. Alldeles för fort ibland. Man hinner inte njuta innan det är över. Eller så börjar man njuta i slutet. För sent liksom.
Hur det än är, så njuter jag. Även om jag har bly i skorna vissa dagar.
"Just Because I'm quiet, doesn't mean I don't have a lot to say. Just Because I appear happy, doesn't mean everything's okay. Just Because I laugh a lot, doesn't mean I don't take things seriously. Just Because I forgive, doesn't mean you can take me for granted."
Love.
♥
5 hela skoldagar kvar. Och jag känner igen mig i eleverna. Det kryper i kropparna på dom. Solen skiner utanför och vinden skriker deras namn. Allt man vill är att knyta på sig skorna och köpa en glass och njuta av värmen i gräset. Eller ta på sig ett par shorts och spela brännboll tills fötterna svider. Och dom räknar ner hela skoldagar. Ett steg närmare. Sista läxan. Sista inlämningen. Sista provet. Sista betygssättningen. Tänka sig att allt har en början, och allt har ett slut. Och när man är i början så känns stegen tunga, det känns långt. Och när man börjar se målet, man ser målsnöret fladdra där framme, då lägger man in en extra växel och helt plötsligt så står man där och säger "Minns ni att vi tyckte att det var jobbigt att gå i skolan? Tänk vad skönt man hade det på den tiden" För det går fort. Alldeles för fort ibland. Man hinner inte njuta innan det är över. Eller så börjar man njuta i slutet. För sent liksom.
Hur det än är, så njuter jag. Även om jag har bly i skorna vissa dagar.
"Just Because I'm quiet, doesn't mean I don't have a lot to say. Just Because I appear happy, doesn't mean everything's okay. Just Because I laugh a lot, doesn't mean I don't take things seriously. Just Because I forgive, doesn't mean you can take me for granted."
Love.
♥
Strö lite socker på mig.
Godmorgon. :)
Midnattssol till all ära, det är vackert MEN att solen aldrig går ner betyder att persienner inte alls fungerar. Solen står på och gassar hela natten mot mitt fönster, mot mitt rum som inte är större än 3x5 meter. Och jag vaknar varje natt och tror att jag håller på att strypas. Luften räcker int. Bastuvärme. Obehagligt.
Nämen Johanna, du ska väl inte klaga på midnattskolen...
Love.
♥
It hurts my pride to tell you how i feel.
Ikväll är det "byastädning" i Abisko och jag och Evelina ska fly fältet ner till träsken för att umgås med några andra inflyttade arbetsmyror. Inte tusan har jag tänkt att städa Abisko. Icket.
Så jag vill bara önska er/du/ni en toppenfin kväll i förhoppnigsvis kvällssol.
Love.
♥
Konsten att äta gammal mat.
Nämen äre en grisbild, jajjemen. Nöff.
Inte för att jag egentligen vill tala om själva grisen eller så, men en viss del av den. Röven. Stjärten. Rumpan. kalla det vad du vill, skinkan! Jag kunde knappt finna en skinkbild untan att göra reklam för alla världens företag som säljer skinka så grisen fick delta. Hur som helst så har det här med utgången mat att göra. Och för er som känner mig så är det på håret att jag dricker mjölk som går ut samma dyng som klockan slår 00:00, och om jag mot förmodan måste anväda mig av en utgående produkt så är jag en av oss alla som måste ringa mamma och fråga "Är det okej att äta det här?" Och varför jag gör det är för att man måste ha någon som täcker ens rygg om någon mot förmodan skulle dö på kuppen av min gamla mat. Men så kom jag på mig själv igår att jag åt en skinka (två faktiskt) som gick ut 13/5 2013 (För er som känner mig, de är inte ett skämt det hände. På riktigt) Och jag var på riktigt tvungen att ringa och skicka mms som bildbevis till både Christoffer och mamma.
På något underligt vis får jag tacka Abisko för denna nästan livavgörande händelse. För hade det varit så att affären höll öppet till länge än typ 18 och man bara kunde gå å köpa ny skinka så hade det här aldrig hänt. Får väl hoppas att detta kan forma mig när jag väl landar i Umeå igen och att jag inte slänger bort matvaror till höger och vänster som om jag skulle skita pengar...
Love.
♥
The prettiest of views. It's got mountains, It's got river's, It's got sights to give you shivers, but it sure would be prettier with you.
ouuf. Nu börjar hemlängtan tära. Om de är för att det är söndag och dom hade utlovat kanonväder hela helgen och vi bara fick skit eller för att jag faktiskt skulle behöva en hemresa. Frågan är ju. Saken med vädret här uppe är att ingen meteorolog i hela världens kan förutse vad det ska bli för väder över bergen. Det kan vara sol, regn, snö ja you name it. Vi har HELA helgen haft regn och grått, och sisådär 5 grader. Frustrerande att ser den kokande värmen i Umeå; bara ben, mjukglassar och fisketurer.
Hur som helst,imorgon är det måndag och det kommer kännas bättre. Man får gå till jobbet på dagarna och man kommer hem och är trött. En ny vecka med nya möjligheter och utmaningar. Nästa vecka på fredag så åker jag in till Kiruna för att träffa mamma och pappa som är på besök och jag får njuta lite av stadsliv och nya människor. Kommer bli så skönt.
Det känns ändå som om tiden har gått rätt fort. Det känns som att jag nästan nyss kom hit. Vilsen. Ensam. Nytt jobb. Ny plats. Nya människor. Allt var nytt. Och nu är det mindre än en månad kvar innan jag kommer hem igen. Det känns helt fantastiskt att jag faktist har klarat av det, att jag inte har gett upp och satt mig på tåget hem, även fast det har varit lockande många gånger. Jag hoppas och ber att dom sista 26 dagarna susar förbi och att jag snabbare än man tror tuffar in i Umeå och får hålla om er igen. Fina familj. Fina vänner. Finaste fästman.
Love.
♥
Våren har nått Lappland.
Tog en långpromenad till Abiskojokken. Magisk natur.
Love.
♥
♥
Without you i'm incomplete.
Love.
♥
Magnum no. 4 Flirty kiss.
[Precis vad jag behövde, chokladglass med chokladsås och chokladbitar. CHOKALD. ♥]
Day from hell. Jag är inte den där som bryer ihop och vill ge upp. Men välkommen 14 maj 2013, välkommen hit. Dagen då jag bara känner "Jag ger upp, jag försöker men lik förbannat kommer vi ingenstans." Vill bara ställa mig upp på en stol och skrika. Visst, så illa kanske det inte är. Men hur kommer det sig att man själv vill mer än dom som går i skolan? Borde man inte vilja lära sig?
Vad jag har lär mig i livet är "Jag kan" "Jag ska inte ge upp" och "Man kan alltid lära sig" Med det kommer man långt i livet, men jag har lärt mig att alla inte känner så, eller tänker så. Vilket gör mig frustrerad. För jag vill åt dom. Jag vill få folk att förstå att dom kan, om dom inte ger upp. För alla kan lära sig.
Bara för att man faller, kan man inte skita i att ställa sig upp. Bara för att man kommer till en vändplats, kan man inte stanna bilen och vägra hitta rätt väg. Bara för att man inte vaknar med ett leende på läpparna, så får man försöka se dom sakerna i livet som får en att le. Ingen kan inte alltid vara på tipp-topp-humör men jag önskar många gånger att alla kan göra sitt yttersta för att göra just den här dagen värd att leva: för just dig. För den enda människan du måste leva med från första till sista andetaget är Dig själv. Ingen annan. Se då till att vara ditt bästa du, att du gör så gott du kan, och att du är nöjd med dig själv. "Det är aldrig för sent att bli den du skulle kunna bli."
Så ikväll ska jag skaka av mig dagens tyngd och samla nya krafter inför morgondagen. Stor tack till alla lärares stöd, och tusen tack till Evelina -för att du är du. Ni gör min dag bättre.
Love.
♥
Bara för att man faller, kan man inte skita i att ställa sig upp. Bara för att man kommer till en vändplats, kan man inte stanna bilen och vägra hitta rätt väg. Bara för att man inte vaknar med ett leende på läpparna, så får man försöka se dom sakerna i livet som får en att le. Ingen kan inte alltid vara på tipp-topp-humör men jag önskar många gånger att alla kan göra sitt yttersta för att göra just den här dagen värd att leva: för just dig. För den enda människan du måste leva med från första till sista andetaget är Dig själv. Ingen annan. Se då till att vara ditt bästa du, att du gör så gott du kan, och att du är nöjd med dig själv. "Det är aldrig för sent att bli den du skulle kunna bli."
Så ikväll ska jag skaka av mig dagens tyngd och samla nya krafter inför morgondagen. Stor tack till alla lärares stöd, och tusen tack till Evelina -för att du är du. Ni gör min dag bättre.
Love.
♥
Forever could never be long enough for me to feel like i've had long enough with you. ♥
Weddingdreams.
Love.
♥
Why waste time sleeping when I can be awake with you?
[Bilder tagna på väg till Narvik, synd att vädret var så disigt/mulet.]
Grillkväll med Evelina och Jesper, med en massa korv och samtalsämnen mellan himmel och jord.
Det är rätt fascinerande hur så olika människor ändå på något vis hittar varandras intresse fast man är så olika. Jag tror att om vi på någon annan plats i Sverige hade träffats, eller vid andra omständigheter så tror jag inte att vi hade haft den relationen som vi har idag. Men Abisko för människor samman. Man lär sig att passa in. På ett bra vis. Inte grupptryck-vis. Utan att man lär sig att alla är olika. Alla tycker olika. Alla vill olika. Här kan man inte välja grupper, eller olika aktiviteter. Här umgås alla med alla. :)
Måndag imorgon, och jag ska göra kväll nu. Kanske lyxar jag till det med att kolla på film i sängen, men innerst inne så vet jag att jag borde satsa på att sova. En hel arbetsvecka med extratimmar har jag framför mig och jag ska hålla humöret i toppskick hela veckan!
Så med dom orden sagda så vill jag tacka för en fin vecka, vecka 19. Fina 7 dagar.
Hoppas att ni har haft en fin vecka och helg, och att ni tar hand om dom ni älskar.
Love.
♥
Så med dom orden sagda så vill jag tacka för en fin vecka, vecka 19. Fina 7 dagar.
Hoppas att ni har haft en fin vecka och helg, och att ni tar hand om dom ni älskar.
Love.
♥
I think i love you better now.
[Sitter just nu och njuter av en kopp kaffe efter att ha suttit ute i solen.]
Hej sötnötar. Hoppas att ni har haft en underbar helg. Själv har jag dragit på mig någon underlig förkylning som sitter i kroppen och spökar. Känner mig trött och slö i kroppen och huvudet känns som en sten när jag vaknar på morgonen. Hoppas de försvinner, jag har inte tid att vara sjuk.
Ikväll var de tänkt att vi skulle styra brännboll men alla är så otaggade att det förmodligen inte kommer bli något av. Känns som den vanliga visan här upp, det planeras men inte slutförs. Tyvärr. Så ikväll har jag bjudit hit Evelina, vi ska grilla å bara njuta av en söndagkväll. Imorgon börjar en ny arbetsvecka och det gäller att jag samlar kraft och energi nu för att klara av dom sista veckorna. Jag känner verkligen att jag skulle behöva motivation. Känns som jag har tappat den på vägen. Saknaden kanske tog den?
Det är påfrestande att sakna. Det är påfrestande att inte känna sig hemma.
Det är påfrestande att inte sova i sin egen säng. Det är mer påfrestande än man tror.
-Nu ska jag ta mig i kragen och sätta in en ny växel för att kunna gasa lite mer dom här sista veckorna, jag ska göra allt i min makt för att göra ett så bra jobb som möjligt. Jag vill inte åka härifrån och känna mig missnöjd. Jag vill inte åka härifrån och ångra att jag inte gjorde på ett annat vis. Jag vill komma hem och känna att jag är stolt över mig själv som har gjort den här resan, och att jag gjorde mitt bästa.
Love.
♥
Det är påfrestande att inte sova i sin egen säng. Det är mer påfrestande än man tror.
-Nu ska jag ta mig i kragen och sätta in en ny växel för att kunna gasa lite mer dom här sista veckorna, jag ska göra allt i min makt för att göra ett så bra jobb som möjligt. Jag vill inte åka härifrån och känna mig missnöjd. Jag vill inte åka härifrån och ångra att jag inte gjorde på ett annat vis. Jag vill komma hem och känna att jag är stolt över mig själv som har gjort den här resan, och att jag gjorde mitt bästa.
Love.
♥
I'm out of touch, i'm out of love, i'll pick you up when you're getting down.
Jag tänker ofta på varför jag sitter här, så många mil ifrån staden där allt jag vill ha finns. Där mannen som bär mitt hjärta i sina händer bor, han jag är förlovad med och en dag kommer gifta mig med. Våran hund, Milo. Älskade fyrbenta varelse som får mig att le när jag helst bara vill gråta. Mina underbara föräldrar som jag är så tacksam över att jag har. Min mormor, en av mina bästa vänner. Och självklart mina vänner, dom som finns där i vått och tort. Ibland snurrar det bara runt i huvudet på mig och jag förstår inte vad jag håller på med, här finns ingen som känner mig som ni känner mig. Jag behöver er.
Jag har varit här halva tiden, av den tiden jag ska vara här. Det känns som en evighet med samtidigt så vet jag att tiden bara kommer rusa iväg, och snart får jag njuta av era kramar igen.
Men när jag väl kommer till Umeå så har jag 7 veckors heltidsjobb. ... och sen?
-Det är just det här som gör att jag sitter här.
Jag kan inte slösitta i soffan och låta timmarna gå, jag kan inte spendera mina dagar nere på stan och spendera pengar jag inte har, jag kan inte känna syftet med att ställa klockan på kvällen för jag har inget att kliva upp för, jag känner mig inte hel. Jag måste ha ett jobb. Ett jobb som jag trivs med och som jag känner att jag utvecklas på. Det behöver inte vara tills jag är 65år och döless. Nej, men bara för ett år, eller två. Jag behöver sätta mig ner ett tag och känn tryggheten genom ett jobb. Ha ett schema. Fasta tider. Och det gör mig irriterad att jag har behövt flytta över 70 mil för ett jobb, ett jobb som inte är hållbart för att Christoffer nyss fått en ny anställning i Umeå. Jag måste tillbaka. Jag måste söka ett jobb i jobbträsket. Bland alla andra som söker. Och det är tungt. Tungt att ännu en gång känna att jag måste ge mig ut på jakt för att få känna trygghet. För något hållbart.
Ibland önskar jag att bara att jag kunde vara 5år igen. Slippa ta ansvar. Slippa känna pressen.
Ibland önskar jag att bara att jag kunde vara 5år igen. Slippa ta ansvar. Slippa känna pressen.
Slippa styra upp allt som håller på att falla. Bara vara. Och tro att allt fixar sig av sig självt
Love.
♥
Love.
♥
Love is patient, love is kind.
Så vacker video, så vacker låt. Med ett underbart budskap.
Love.
♥
Your self-worth is determined by you. You don't have to depend on someone telling you who you are.
Att jobba exta tio timmar med Evelina idag på dagiset är inget jag ångrar.
Fytusan vilken skön dag vi har haft, strålande sol, strålande barn och varit utomhus över 5 timmar.
Ikväll annars, nä fy. Ikväll ska jag vara tråkig. Jag ska njuta av en varm, lång dusch och sen ska jag slappa. Jag har köpt fryspizza och loka, ska kolla serier och bara nörda mig hemma.
Jag tycker att jag har gjort mig förtjänt av det efter en hel utedag. :)
Jag ville mest bara skicka en stor bamsekram till er alla och önska er en fin kväll.
Love.
♥
Jag ville mest bara skicka en stor bamsekram till er alla och önska er en fin kväll.
Love.
♥
Nybraxisar, Kirunaluft och Teen mom.
Jag flydde fältet in till storstan Kiruna för att hälsa på min älskade farmor, se folk, gå på affärer och för att bara känna mig som en i mängden ett tag. Det är svårt att förklara hur det är att bo i en liten by uppe i lappland där alla känner alla och där man arbetskollega, lärare, eller "hon som jobbar på skolan" för var och varannan människa. Nä jag behövde vara anonym för två dagar. Jag har njutit av goda middagar, kortspel, hockey vm och kvällssol. Lyckades även rammla in på H&M där jag hittade jeansen som jag så länge dregglat över. Storlek 36 och allt. det var som menat att jag skulle köpa dom. Så ikväll blir det att knapra marabou och kolla på Teen mom, ungefär så mycket finns det att göra.
Imorgon jobbar jag extra på dagis, 08-18. Hoppas ni har fina kväll.
Love.
♥
Love.
♥
There was a time.
Här kommer videon som är sisådär 3 veckor "försenad" ....
Jag kan även med glädje berätta att jag har bott i Abisko i en månad och trott på att jag inte har internet där jag bor, men hör och häpna mina vänner -Det har jag. Jag fick frågan idag när jag stod och lagade middag "Men varför använder du inte internet?" Blööööh. Skjut mig. Har jag på riktigt löst korsord, läst böcker och grubblat mig till sömns i en månad när jag egentligen kunnat kolla på play eller vad tusan som helst. Ja nu låter det på mig som om min värld har gått under utan internet, inte alls jag har klarat mig utmärkt men när jag nu vet att det faktiskt fanns tillgång till internet så känns det som att alla dagar&kvällar när jag har tänkt att jag snart möglar bort hade förmodligen känts liite bättre om jag hade haft internet, så man kan vara social, eller bara ha tillgången till att kolla på playkanalerna.
Ja hallelulja för internet, jag tackar den smarta (förmodligen mannen) som uppfann internet.
Om du bara visste hur glad jag är för din smarthet, just ikväll.
Love.
♥
Love.
♥
L.O.V. E ♥
Love.
♥
Fyra dagar på rosa moln.
Fyra dagar på rosa moln och nu vaknade jag upp från den rosa drömmen och landar på kall asfalt, ensam och tom. Tillbaka till verkligheten. Ensamheten just nu är svår att förklara, känns nästan som att mina egna ord ekar tillbaka i dubbel kraft och får mig att bara vilja krypa ner under täcket och sova.
Men jag vet. Det är bara att bita ihop. Torka tårarna. Samla kraft och fortsatta trampa. 40 dagar kvar sedan sitter jag på tåget på väg hem. "Home is were you're heart is." Christoffer. Du är mitt hjärta.
Umeå. Hem. Mitt namn står inristat i björken.
Jag kommer hem. Alldeles snart.
Love.
♥
Nu är jag hel igen.
Gissa vem som kom upprullandes i Abisko by igår? Christoffer. ♥
Lyckan bubblar som sockerdricka i kroppen och jag har ett fastklistrat leende på läpparna.
Känns som att jag fått sån energi att jag skulle klara av allt just nu, tacka vare dig.
Så igår åt vi världsgod pizza i Björkliden och njöt av den fina utsikten och efter det åkte vi ner till Träsket för att grilla med Jesper i kvällssolen. Vi och Milo trivdes som fisken i vattnet. Helt underbart.
Så nu ska jag fixa ihop dagens lektioner och sedan njuta av tre lediga dagar.
Love.
♥
Så igår åt vi världsgod pizza i Björkliden och njöt av den fina utsikten och efter det åkte vi ner till Träsket för att grilla med Jesper i kvällssolen. Vi och Milo trivdes som fisken i vattnet. Helt underbart.
Så nu ska jag fixa ihop dagens lektioner och sedan njuta av tre lediga dagar.
Love.
♥